• Slutspel i parafotboll

Slutspel i parafotboll och Gotland tog emot med ett soligt septemberleende. Helgen blev en fotbollsfest där kärleken till sporten enade ungdomar, ledare och föräldrar.
Avslutningen på Gotlands nationalarena Gutavallen snackas det fortfarande om.
– Jag hade gåshud på uppvärmningen och när speakern drog laguppställningarna. Det var ganska coolt, det var en stor upplevelse för alla, säger Mikael Persson, lagledare för FC Gute United.

Christina Svensson, kallas Kicki av dem som känner henne, är förälder, lagledare och tränare för Täby Tigers. De kom laddade till Gotland för sista seriesammandraget i Stockholmsserien. Täby Tigers räknade in fyrtio personer, tjugofyra spelare i tre lag, fyra ledare, resten föräldrar och anhöriga. Mycket att hålla reda på, men Svensson tycker resan är en baggis:
– Vi bokade genom Destination Gotland och Idrottens Ö, hur smidigt som helst. Kan bara alla komma i tid till färjan så brukar det ordna sig.

En lugn och fin överfart på stilla vatten, inkvartering i Gustavsviks stugby strax norr om Visby där hon delade ut nya overaller och stugnycklar. Spelarna som inte hade match gick ner i viken för ett eftermiddagsdopp.
FC Gute United mötte Täby Tigers i fredagsmatchen på Rävhagens konstgräs. 4-0 till gotlänningarna efter en välspelad match.
– I morgon ska vi göra fler mål, enas Täbyspelarna om när de går av planen. Nu gäller det att vinna mot Bajen.
Täby fick revansch på FC Gute i söndagens avslutningsmatch på Gutavallen, 3-0 på resultattavlan till slut.

Gemenskap och nya upplevelser är en viktig del av verksamheten – men fotbollen är passionen som motiverar mest. Mikael Roos, spelande ledare i Västeråslaget SRF Tellus IF, vinnare i division III, försvarade sin titel från i fjol. Han summerar helgen med ett leende.
– Det var skönt att vinna i år igen. Vi har gjort mycket annat här på Gotland också, varit ute och vandrat och så. Som en liten semester, det har varit toppen, hela helgen. Det är jättehärliga folk man träffas och umgås med, säger han.

Täby Tigers Fotboll har en snyggt stigande kurva vad det gäller antalet spelare. På tio år har klubben ökat från tolv till fyrtio.
– Det har varit lite explosionsartat i Stockholmsområdet. Och det har spridit sig, det är jättekul, säger Christina.
Örebro, Norrtälje, Västerås och Gotland spelar seriesammandrag på respektive orter. Höjdpunkter det, för både spelare och ledare.

Mikael Persson har haft ett bra år. Tillsammans med Anders Skottling blev han prisad som årets ungdomsledare vid Gotlands Idrottsförbunds gala, man hade tio spelare i det svenska lag som vann Baltic Cup och när sista seriesammandraget i division III (näst högsta) summerades på Gutavallen tog de emot bronsmedaljer.
– Nyttigt att spela inför publik på en stor arena och inte i en skogsdunge, det var en bra erfarenhet för det här gänget, säger Mikael. Det är ett steg framåt för laget.

Konkurrenter på plan men enade av en gemensam livssituation som färgas av killarnas och tjejernas funktionsnedsättningar. Downs syndrom, ADHD, cp-skada, ADD – bokstäver eller diagnoser spelar ingen roll när de träffas för att spela boll.
– De ska ha roligt utifrån sina förutsättningar, det är det viktigaste. Vi ställer inga krav, säger Täbys Christina Svensson.

Hon sätter ihop sitt lag utifrån spelarnas förståelse för spelet, hur de rör sig och är noga med att alla känner att de är med i ett och samma lag, trots att klubben matchar tre olika.
– Det här är bra social träning för dem och det ger en värdefull sysselsättning. De har inga naturliga nätverk med kompisar och kan lätt bli sittande hemma annars, säger hon.

Fair Play är viktigare än att träna spelarna till elitatleter. Att coacha om samspel i vardagslivet och sociala koder betyder emellanåt mer än taktiksnack och löpvägar.
Att vinna med värdighet och förlora utan knot är en konst, något de här lagen klarade utan problem. Det var fullt ös i Rävhagen, vackra mål, känsliga passningar, glidtacklingar och glädje för att sätta punkt på Gotlands finaste arena.
– Jag är jättenöjd, det har gått mycket bättre än jag kunde förvänta mig, säger FC Gute Uniteds Mikael Persson.

Gåshud!

– Jag hade gåshud på uppvärmningen och när speakern drog laguppställningarna. Det var ganska coolt, det var en stor upplevelse för alla.
Mikael Persson, lagledare för FC Gute United.

© Copyright - Idrottens Ö